DEN AUTONOMA ENSEMBLESKÅDESPELAREN

Från hjärnbaserad inlärning via upplevelsebaserat skådespelararbete har jag nu arbetat fram en metod, den autonoma ensembleskådespelaren : Ett arbetssätt som vänder upp och ner på det mesta som traditionen har lärt oss.
Jag har kartlagt ett landskap av möjligheter som kan underlätta vårt arbete som konstnärliga skådespelare. Konstnärlig, i motsats till att vi som skådespelare reduceras till någon som ska upprepa/kopiera/härma vad regissören visar oss att vi ska göra, konstnärlig, i motsats eller som komplement till regissörens rolltolkning, där vi kan skapa vår egen värld för våra roller, vilket blir en förutsättning för trygghet och ger tillgång till vårt eget universum.

Rollens kroppsliga emotioner kopplas ihop med skådespelarens perceptionsarbete (tolka signaler från egna erfarenheter) och på det sättet kan vi skapa unika tolkningar, unik för varje skådespelare, oavsett regissörens vision eller tack vare regissörens vision. I den bästa av världar kompletterar vi varandra.

Det finns en ny form för Analys, där Målbild och Hemligheter konkretiseras genom användning av perceptionstekniken och genom fokusering på de kroppsliga emotionerna.

Även regissörens funktion får en genomlysning. Vad ska vi med regissören till? Så klart behöver vi regissören, men NÄR behöver vi regissören?

I vårt arbete avkrävs vi mer och mer effektivitet. Skådespelare repeterar en pjäs på dagtid och spelar en annan pjäs på kvällen. Inte ovanligt längre. – Norgårds teknik innehåller möjligheter att skydda sig mot den stress som ofta kan ta tag i oss och hindra oss från kreativitet och trygghet. Metodens verktyg kan rädda oss från att förlora oss själva och förlora vårt konstnärliga skapande.

Vi har tillgång till mera komplexa verktyg än tidigare generationer, vi kan använda våra icke medvetna resurser för att tillfredsställa den nya tiden, de nya kraven på effektivitet och dubbelarbete. Vi kan genom att använda nya konkreta möjligheter, skydda våra konstnärliga processer. Utan större ansträngning. Bara vi blir medvetna om vilka genvägar som finns, blir medvetna om de verktyg som hjärnforskning och kognitiv forskning kan tillföra vårt arbete.

Norgård – metoden kan sammanfattas på följande sätt:
Lästeknik som öppnare till rollen
Skapa förutsättningar för skådespelarens egen kreativitet
Erövra verktyg som kan användas i olika sceniska processer
Perceptionsarbetet som förankrar texten i egna erfarenheter (som jag inte visste att jag hade) och klistrar ihop de med dramatikerns text
Skapa rollens undervegetation med samma teknik
Emotionsbaserat analysarbete
Emotioner kan också användas som rollens drivkraft (istället för det traditionella "vilja och handling")
Sammantaget handlar det om att skådespelaren kan göra ett självständigt arbete på ett helt annat sätt än tidigare. Och att ge sig själv en kreativ trygg ingång i den konstnärliga processen.

Jag arbetar med kortare kurser och längre seminarier, engångsnedslag och återkommande fördjupningsarbeten, beroende på behov.